Du är en helt annan perosn

Från många håll har jag fått höra att jag är en helt annan person utan honom. Både i slutet av vår relation, när jag började gå min egen väg så fick jag höra att jag var annorlunda, mer utåtriktad. Och nu när vi gått åt varsitt håll är det många som kommenterat att jag verkar gladare, verkar må bättre, att jag strålar, inte verkar så hämmad. Inte de närmaste vännerna utan mer kollegor och bekanta.
Någon sa "han har dragit ner dig", "din personlighet har varit mer återhållsam", "du har verkat försiktig", "du är inte i samma goda fysiska form som innan", "du verkar ha stått tillbaka för hans skull"

Korta kommentarer, oftast utan vidare diskussion. Men som säger en hel del.

Och visst, på vissa sätt vet jag att jag varit återhållsam. För han har varit mer tillbakadragen än jag så i sociala sammanhang har jag varit mer stillsam, så att han skulle få ta plats också. Men jag har inte tänkt att jag mått dåligt av det.

Och det konstiga är att jag har känt att han på många sätt lyft mig, rent socialt. Men jag inser nu att jag varit hjärntvättad på nåt vis. Äckligt manipulerad.

Alla har sett det utom jag. Alla har sett hur jag blivit mindre social, mindre pratsam, mindre färgstark, mindre....jag...   Medans jag trott och känt att jag trivdes i sociala sammanhang med honom. Det blev tråkigt om han inte var med.
Men jag var manipulerad och vi var som en liten symbios av narcissistiskt våld.

De jag pratat med om det psykiska våldet, hans martyrskap, hans vägran att prata ärligt, och även hans hot om allt från att döda mig till att förstöra mitt liv på alla möjliga sätt, de säger att "det är så det är".

Jag har varit i en typisk misshandelsrelation. Och jag har, trots att jag fattat det, ändå inte fattat hur hjärnskruvad jag varit.
Det är först nu man nyktrar till. Det är riktigt, riktigt läskigt.