Sök hjälp!
Om du någon gång har funderat över om du blir dåligt behandlad i en relation, då har du det. Om du har hittat min sida så är det för att du sökt på internet på tex psykisk misshandel, narsicissm eller något annat. Du letar information för att det är något inom dig som säger att det inte står rätt till med din relation. Mitt råd till dig är: sök hjälp! Redan nu!
Det finns någonting som kallas normaliserinsprocess. Det betyder i kort att när man är mitt inne i relationen och misshandeln, så ser man inte själv klart. Gränserna för vad som är normalt flyttas hela tiden. Du har blivit van att bli kallad idiot, dum i huvudet, äcklig, vidrig osv. Du tänker att "jaja, det är inte så farligt, han menar ju inte det egentligen". Du är van vid att han kör "silent treatment" och vägrar prata med dig. Du tänker att det är ett dåligt beteende, men han slår dig ju i alla fall inte.
Men-fysisk misshandel börjar nästan alltid med psykisk misshandel. Den psykiska misshandeln är en inkörsport till våldet, slagen, dödandet..
Så tänk aldrig att ditt problem är för litet. Det är INTE ok att bli kallad idiot, det är INTE ok att din partner stänger dig ute och behandlar dig med tystnad, det är INTE ok att du får skulden för allt, det är INTE ok att din partner skämtar på din bekostnad, det är INTE ok att din partner bestämmer vad tycker och tänker och gör sig själv till martyr för "din skull".
Du ska söka hjälp NU, innan det är för sent. Innan du är alltför rädd, eller alltför hjärntvättad, eller alltför trasig.
Det är svårt att prata med sina vänner om sånt här. Ring till kvinnojouren i din stad. Eller till kvinnofridslinjen. De kommer att ta dig på allvar. Och de har stor erfarenhet av sånt här. De vet hur processen går till, hur utvecklingen i såna här relationer är. De kan ge dig råd och stöd.
Jag rekommenderar det verkligen. Jag har ringt kvinnofridslinjen vid ett par tillfällen. Jag kände att jag inte kunde prata med någon jag kände, och det kändes superbra att få prata med någon utomstående. Eftersom det jag berättade inte var något nytt för dem, utan följde det mönster som vi många kvinnor är i, så fick jag många bra tips och råd. Och framför allt en stärkt självkänsla att det inte är mig det är fel på.
Även om du vet inom dig att du borde lämna din relation så är det inte alltid lätt, speciellt inte om du blivit hotad. Du behöver ta hjälp av folk utifrån, läsa på, distansera dig själv från relationen rent känslomässigt, och samtidigt kanske leva kvar i relationen och låtsas som inget. För många av dessa männen kan bli otroligt aggressiva om de förstår att kvinnan är på väg att lämna. Misstänker du att det är så, så är mitt tips till dig att planera och förbered dig väl. Och som sagt, distansera dig känslomässigt, medans du låtsas som inget. Till slut är du redo att ta steget, och då är du förberedd, både praktiskt och mentalt. För tuffs kommer det bli, oavsett. Det är alltid jobbigt att separera.
Men som sagt, sök hjälp. Hellre tidigt än vänta tills det är för sent.
Det finns någonting som kallas normaliserinsprocess. Det betyder i kort att när man är mitt inne i relationen och misshandeln, så ser man inte själv klart. Gränserna för vad som är normalt flyttas hela tiden. Du har blivit van att bli kallad idiot, dum i huvudet, äcklig, vidrig osv. Du tänker att "jaja, det är inte så farligt, han menar ju inte det egentligen". Du är van vid att han kör "silent treatment" och vägrar prata med dig. Du tänker att det är ett dåligt beteende, men han slår dig ju i alla fall inte.
Men-fysisk misshandel börjar nästan alltid med psykisk misshandel. Den psykiska misshandeln är en inkörsport till våldet, slagen, dödandet..
Så tänk aldrig att ditt problem är för litet. Det är INTE ok att bli kallad idiot, det är INTE ok att din partner stänger dig ute och behandlar dig med tystnad, det är INTE ok att du får skulden för allt, det är INTE ok att din partner skämtar på din bekostnad, det är INTE ok att din partner bestämmer vad tycker och tänker och gör sig själv till martyr för "din skull".
Du ska söka hjälp NU, innan det är för sent. Innan du är alltför rädd, eller alltför hjärntvättad, eller alltför trasig.
Det är svårt att prata med sina vänner om sånt här. Ring till kvinnojouren i din stad. Eller till kvinnofridslinjen. De kommer att ta dig på allvar. Och de har stor erfarenhet av sånt här. De vet hur processen går till, hur utvecklingen i såna här relationer är. De kan ge dig råd och stöd.
Jag rekommenderar det verkligen. Jag har ringt kvinnofridslinjen vid ett par tillfällen. Jag kände att jag inte kunde prata med någon jag kände, och det kändes superbra att få prata med någon utomstående. Eftersom det jag berättade inte var något nytt för dem, utan följde det mönster som vi många kvinnor är i, så fick jag många bra tips och råd. Och framför allt en stärkt självkänsla att det inte är mig det är fel på.
Även om du vet inom dig att du borde lämna din relation så är det inte alltid lätt, speciellt inte om du blivit hotad. Du behöver ta hjälp av folk utifrån, läsa på, distansera dig själv från relationen rent känslomässigt, och samtidigt kanske leva kvar i relationen och låtsas som inget. För många av dessa männen kan bli otroligt aggressiva om de förstår att kvinnan är på väg att lämna. Misstänker du att det är så, så är mitt tips till dig att planera och förbered dig väl. Och som sagt, distansera dig känslomässigt, medans du låtsas som inget. Till slut är du redo att ta steget, och då är du förberedd, både praktiskt och mentalt. För tuffs kommer det bli, oavsett. Det är alltid jobbigt att separera.
Men som sagt, sök hjälp. Hellre tidigt än vänta tills det är för sent.
Kommentarer
Skicka en kommentar